Så står det att läsa i en av artiklarna i Svenska dagbladets artikelserie om lekar på låtsas. Man hade lika gärna kunnat byta ut "treåringar" mot min äldsta dotters namn.
Det fascinerar mig att hon på bara några veckors tid blivit fullkomligt uppslukad av låtsaslekar av olika slag. Mest är det Dinosaurietågs-lekar som gäller. Det är Dino, Glittra, Liten och Dan för hela slanten! Råkar jag ropa på henne med hennes egna namn säger hon snabbt, och lite förnärmat, "Men jag är Mamma Teranodon!!".
I helgen var hennes morfar här och de lekte från morgon till kväll, med några få avbrott. Oftast uppkomna när morfar inte förstått leken.
Hon blir alldeles till sig när han inte förstår att jag inte är E's mamma, utan faktiskt Kenny Kentrosaurus, att lillasyster F i själva verket är Micke Microraptor och att när E lyfter foten mot en så har hon gått från att vara Mamma Teranodon till Konduktören och vill klippa ett hål i tågbiljetten med sin stora klo!
Hur kan han inte förstå det?!
Ibland när jag lagar mat eller sitter med lillasyster i famnen hör jag hur hon sitter på sitt rum och leker med sina bondgårdsdjur. Hon skapar långa dialoger dem emellan och ofta handlar det om saker jag vet att hon gjort själv tidigare på dagen, eller någon av våra resor vi gjort tillsammans. Jag förundras över hennes minne och detaljerna som jag själv inte ens lagt märke till.
Just nu är en tur med Dinosaurietåget ett måste innan vi kan gå iväg till förskolan på morgonen. I morse tog vi en tur till Velociraptor-dalen och hälsade på Victoria velociraptor!
Var var du?!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar